Patologiskt samlande

N

Säkerhet

Vi innehar F-skatt, ansvarsförsäkring, kundsekretess och erbjuder alltid en ”Nöjd kund garanti”

N

Trygghet

Vi strävar alltid efter att erbjuda hög kvalitet till rätt pris. Alla våra städtjänster är kvalificerade för RUT-avdrag

N

Service

Vi utgår alltid ifrån kvalitet och omtanke. Vi kan anpassa vår service efter ert behov.

Patologiskt samlande

S3 Städ och Allservice har specialiserat sig på städning hos personer som lider av samlarmani, patologiskt samlande eller hoarding som man säger på engelska.

Städningen eller saneringen som det ofta är fråga om är besvärlig och det är många saker att ta hänsyn till vid genomförandet.

  • Säkerhet under genomförandet med tanke på smittrisk och fara för stick eller skärsår samt personskador då saker kan falla.
  • Sekretess och hänsyn inför personen i fråga
  • Rätt skyddsutrustning, maskiner, eventuell container och fordon för transport till magasinering eller återvinningsstation.

Efter städningen av bostaden krävs ofta renovering, luktsanering, ommålning och allmänt byte av ytskikt.

Patologiska samlare fyller sina bostäder från golv till tak med skräp och prylar. Problem med sanitära olägenheter och brandfara gör att många riskerar vräkning.

En samlarmaniker har svårt att göra sig av med saker och bostaden fylls av föremål, ofta saker som andra ser som skräp. Man tror att det finns upp till 150 000 personer som lider av samlarmani.

Patologiskt samlande förekommer hos ca 2 % av befolkningen enligt en Brittisk studie.

Problemet är stigmatiserande men väldigt få söker hjälp på egen hand, vanligast är att omgivningen bestående av att anhöriga, grannar eller hantverkare till slut reagerar när det hela gått fullständigt överstyr.

– De personer som har det här skäms för hur deras hem ser ut och förstår att andra inte har det så. Man kan ha ett helt vanligt liv i övrigt.

Hur kan man upptäcka eller misstänka att någon lider av patologiskt samlande?

  1. Hemmet

Det är ett problem som är väldigt visuellt och är lätt att upptäcka. Oftast räcker det bara med att se på någons hem. Som närstående märker man också ett beteende: Har personen väldigt svårt att göra sig av med saker?

  1. Andras hjälp

Oftast kan det ta ett årtionde innan det når ett läge som är katastrofalt, men beteendet kan ha funnits där hela tiden. Är man ung till exempel har man föräldrar som kanske städar bort allt skräp som samlats på hög innan det ser ut som ett problem.

  1. Rädslan

Oftast kan det vara så att personen upplevs som ”obegripligt rädd” för att slänga saker, men man måste förstå att papper och liknande som du kanske inte tycker har så stort värde kan innebära en enorm förlust för personen i fråga.

  1. Reaktionen

Därför brukar det sällan fungera att städa bort när personen är utanför lägenheten. När de kommer tillbaka kan det sluta med psykologiskt trauma för personen, samtidigt som denne oftast börjar samla på sig direkt igen.

Här följer diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5:

  1. Svårt att slänga
    Svårigheter att slänga föremål oavsett föremålens värde. Svårigheten ska vara ihållande.
  2. Obehagskänslor
    Det upplevda behovet av att behålla föremålen ska vara förenat med ett obehag av att skiljas från dem, som sedan ska ligga till grund för sjukdomen.
  3. Hemmet blir överbelamrat
    Symtomen ska över tid resultera i att hemmet blir överbelamrat med saker (såvida inte en annan part ser till att hålla efter).
  4. Samlandet skapar lidande
    Samlandet resulterar i ett lidande för den drabbade och att det resulterar i en försämrad funktion socialt, i arbetet eller i andra avseenden som är av betydelse – exempelvis att upprätthålla en säker miljö för en själv eller annan.
  5. Inget annat medicinskt tillstånd
    Samlandet beror inte på något annat medicinskt tillstånd exempelvis hjärnskada eller annan sjukdom.
  6.  Kan inte förklaras av annat tillstånd i DSM-5
    Samlandet kan inte förklaras av annat tillstånd i DSM-5, exempelvis tvångstankar i tvångssyndrom, minskad energi i egentlig depression, vanföreställningar i schizofreni eller annat psykotiskt tillstånd, kognitiva nedsättningar i demens eller avgränsade intressen i autismspektrumstörning.

När hemmet överbelamrats med saker och inte längre kan användas, kan det röra sig om ett patologiskt samlande..

Impulsiva köp, svårigheter att göra sig av med föremål och slutligen ett hem fyllt med saker från golv till tak. Patologiskt samlande, samlarsyndrom eller hoarding som diagnosen numera heter, betraktades länge som en subtyp till tvångssyndrom som OCD, men är sedan ett par år tillbaka en egen diagnos.

Det är viktigt att skilja på olika typer av samlande.

– Det vanliga samlandet, som vi kan kalla collecting, det är inte sjukligt på något sätt. Det kännetecknas av att det finns ett tema för det som hen samlar på. Dessutom är den här typen av samlare ofta ganska ordningsamma personer som planerar sina inköp och håller en ordning på sakerna i samlingen,

Impulsivt och oorganiserat
Personer med patologiskt samlande beter sig annorlunda i sitt samlande och är ofta andra personlighetstyper. Där saknar samlandet struktur, planering och många gånger finns inget behov av föremålen de tar in i hemmet.

– En person som lider av hoarding köper saker, ofta väldigt impulsivt utan att reflektera över om de har plats, råd eller ett egentligt behov av dem. Dessutom ligger sakerna på ett väldigt oorganiserat sätt i hemmet och på ett sätt som förhindrar dem från att använda sakerna till det de är avsedda för.

När prylarna hopar sig och hemmet blir allt trängre uppstår nästa problem.

– De här personerna har väldigt svårt för att göra sig av med saker och kan uppleva stor sorg och ångest när de ska slänga dem. Erfarenheten säger att människor som har hoarding mår väldigt dåligt.

Förkomsten högre hos personer med NPF
Patologiskt samlande har visat sig vara ett relativt vanligt tillstånd som förekommer hos cirka 2–6 procent av befolkningen, och som ibland får katastrofala konsekvenser för dem som drabbas, exempelvis social isolering, familjekonflikter och vräkningar. Hos personer med NPF är problematiken vanligare än hos den övriga befolkningen. Forskning har visat att hoarding kan vara upp till tio gånger vanligare bland personer med autismspektrumstörning. Det förekommer också i högre grad hos personer med adhd och add.

– Även hos den som inte har add eller adhd finns det svårigheter att organisera och planera om personen lider av hoarding. Det bidrar definitivt till att de införskaffar för mycket saker och sen hanterar sakerna på ett desorganiserat sätt. Så det är tänkbart att personer med hoarding disponerar vissa typer av gener som även personer med adhd eller add har och därför har större anlag för att utveckla det här.

– Vad är kännetecknen för att en person har eller håller på att utveckla det här beteendet?

– Om det ständigt kommer in nya saker och ingenting kommer ut, eller om det blir väldigt starka reaktioner när det ska slängas saker. Men också rent konkret, när hemmet börjar bli fullt och att man inte kan använda sig av hemmet så är beteendet på väg att gå för långt.

– Finns det barn som har hoarding disorder?

– Man kan se dragen hos barn, men barnen utvecklar inte överfulla rum och det tar ofta ganska lång tid innan diagnosen, utifrån rådande diagnoskriterier, kan sättas. Det är först i trettioårsåldern som man kan se att hemmet börjar bli överbelamrat.

Behandlas med KBT
Det finns hjälp att få om man har svårt att komma ur sitt problematiska samlande.

– För första gången i Sverige kan man få väldigt strukturerad KBT som visat sig lovande. Alla blir inte helt friska efter behandling men merparten mår bättre och upplever att deras funktion i vardagen förbättrats. Den kan du få via Karolinska Institutet i Stockholm, där du kan gå i gruppbehandling.

– Patienter med tvångssyndrom upplever till exempel inte samlandet som tillfredställande, medan patologiska samlare ofta får en kick när de skaffar nya saker.

När det gäller behandlingen har forskningen fortfarande lång väg kvar.

– Det är egentligen bara i USA som man har gjort mer grundliga studier.

KBT-terapi, både enskilt och i grupp, har visat sig ha effekt, liksom viss medicinering.

– Men i Sverige har det ännu inte gjorts kontrollerade studier av läkemedelsbehandling.

En aspekt som vården måste ta hänsyn till i kontakten med patologiska samlare är säkerheten. I dessa hem är brandrisken ofta stor och de som bor där riskerar att få saker fallande på sig.

Vattenskador, skadedjur och brandrisk. Följderna av ”patologiskt samlande” i bostaden kan bli många för grannar och hyresvärd.

Kontakta S3 Städ och Allservice om ni behöver diskutera städning hos någon som lider av patologiskt samlande.

Boka provstädning

Är du intresserad av att pröva på vår tjänst? Nu kan du boka en provstädning online!

Boka

Har du några frågor eller vill du bli kontaktad?

Klicka här